Det är inte bara o bara att ha en massa hästar i en regnig november...jag har nu känslan av att leva i ett träsk av lera och gyttja! Allt är vattenfyllt...alla rasthagar är som gungfly,leran skvätter runt,på både mig och hästarna! Detta är inte skoj!!! Till och med leal,som egentligen är av den tåliga sorten fick jag övertala en lång stund innan han ville ta steget in i rasthagen....och för att inte tala om hur alla ser ut när dom ska in igen! Jag drömmer om leriga hästben på nätterna!

Men positivt var att ridbanan var ok att använda idag,så båda hingstarna och ita fick sig ett träningspass. Ridningen gick väldigt bra med alla 3,men det tog en evighet att sanera dessa hästarna från all lera innan jag kunde klä på dom ridutrustning. I den norska leran här så är det inblandat en viss andel med klister,för fy tusan vad den är svår att få bort från häst päls!

Även Smulan fick komma ner på ridbanan och härja fritt en stund,vilket var hemskt uppskattat! Hon har ju haft en hovböld och fått sin ena bakhov uppskuren under till i sulan och bör så långt det är möjligt röra sig på hyfsat torrt underlag. Hon har en "dra på sko" till hjälp att skydda hoven,men det fungerar inte alls i gyttja...det sipprar sakta men säkert in skon. Så den stackaren har fått stå en hel på box,måste säga att hon har en ängels tålamod!

Humlan som är outtröttlig i sin musjakt har nu fått assistans i form av 2 kattungar,som förhoppningsvis ska bli bättre jägare än vad Humla är när dom vuxit till sig. Men dessa tre har blivit dom bästa vänner,och ofta ser man dom ligga och sova tillsammans!

Humlan med sina vänner

Smulan,fri och lycklig på ridbanan idag