Ja,den kommentaren fick jag höra idag av min granne,en väldigt trevlig äldre man som då och då stannar till och kikar när jag rider på banan. Orsaken till den kommentaren var att jag blev lite påhittig och hade med mig 2 hästar ner på banan idag,Ita red jag och Smulan var med som handhäst. Denna metoden använde jag mig mycket av när jag hade en lite ridskola i Skåne. På våren när hästarna skulle sättas igång efter vintervilan och min tid som vanligt var lite knapp så red jag oftast med handhäst,ibland med 2 stycken och det var väldigt tidssparande att motionera tre hästar samtidigt! Kom på iden att det kunde vara en bra grej här med,det gäller bara att få hästarna till att samarbeta och att båda lyssnar på mig,inte bara den jag sitter på.

Ita och Smulan funka det perfekt med,det är två ordentliga töser som oftast gör vad man ber dom om och Smulan tyckte nog att hela iden var fantastisk,hon var på ett strålande humör. Vad som är lite skillnaden med dessa hästarna jämfört med gänget jag hade i Sverige var att dom var vana vid att jag bara red med en hand,men med lite koncentration från min sida så gick det väldigt bra med Ita också. Hon är som en liten sportbil,massor med motor och lätt att manövrera runt på! Ett litet missöde hade vi bara,när Ita gasade på betydligt mer än vad Smulan gjorde och min arm blev typ 1 meter längre än normalt,men det var också det enda missödet. Toppen,här kan vi vara effektiva fler gånger!

Distinton fick sig också en liten tur på banan,gick som tåget han med! Lite väl pigg i början med efter hand så lugna han ner sig och jobbade väldigt bra.Kul

Och faktist så såg jag solen idag,det var ingen lång stund,men iallafall,den var där! Och vips så kändes allt lite lättare för ett ögonblick! Ibland är det inte så mycket som ska till!

Ita,att jämföra med en liten sportbil! Mycket motor och lätt att manövrera runt på!