Efter en natt i Buenos Aires blev det färja över till Uruguay,en bil blev införskaffad och vi var pa tur! Eller pa bärtur....det var inte mycket trafik,men inte heller mycket vägskyltar...det var helt enkelt ganska sa sparsamt med skyltningen...min karta var inte den bästa,sa det blev lite av en gissningslek var vi befann oss och var vi var pa väg! Min spanska är inte mycket att ropa hurra över när det gäller att följa en vägbeskrivning,bäst är jag pa att beställa kaffe!

Men det var absolut ett fint land,med massor av jordbruk och betesdjur..bade Kor och hästar. Det var i princip hästar överallt,dom flesta ganska sa lika de jag sett tidigare i Argentina,rasen criollo. Polo är ganska sa stor sport även i Uruguay,relativt sett ganska sma hästar med mycket fullblod i. Hástarna pa landsbygden används en hel del i det dagliga arbetet med att flytta runt pa kor,alltsa tvättäkta gauchos (cowboys). Det var ingen ovanlig syn att mitt ute pa highwayn kom en stor flock med kor och ett par gauchos som drev dom med hästar! Lite häftigt,fast jag tror att jag varit mer än lovligt nervös om det varit jag som skulle hallit rätt 50 kor ute i trafiken med min häst! Men detta är sydamerika och det mesta är möjligt!

Inget ont om Uruguay men det blev ett hiskeligt oväder,med riktigt otäcka askstormar och skyfall. Jag och Morten satt pa en restaurang och sag hur gatorna pa mindre en timme fylldes med 3 dm vatten! SHIT! Efter en snabb koll pa vädret pa internet bestämde vi oss för att ta oss tillbaka till Argentina,där solen sken! Det sag lite mörkt ut när det visa sig att vi slarvat bort ett ytterst viktigt dokument som gav oss tillatelse att lämna landet igen(!) och den lilla gränsvakten tog detta ganska sa allvarligt! "VERY IMPORTANT DOCUMENT" berättade han manga ganger....sadant slarvar man inte bort hur som helst i Uruguay! Jag vet det nu...och fick lova bot och bättring! Till slut fick vi iallafall passera gränsen,PUH!

Väl i Argentina igen sa togs beslutet att ta oss till mitt älskade Ave Maria,hemmet till min gamla vän "stridsvagnen",gauchon Martin och all den andra underbara personalen där! Ett mycket kärt aterseende! Nu känns det som att det blir här vi stannar den aterstaende tiden,kanske lite dagsturer runt om i omgivningarna kan räcka. Och i morse sa var det mycket riktigt Martin som mötte upp...tillsammans med Stridsvagnen som madde helt utmärkt! Fantastiskt skoj!!! Nu är det alltsa livet pa en estancia pa pampasen som gáller ett par dagar! Jag rapporterar vidare...