En väldigt fin (dock väldigt kall) vinterdag har det varit idag,med gnistrande snö och strålande sol. Inte så illa! Mycket bus och lek har det varit överallt i dom olika hagarna idag,lätt att bli stående och bara beundra hästarna... Till och med Romero verkade till att uppskatta vinter landskapet idag! Han är väl annars den som ser väldigt allvarligt på det här med snö....ingen fan direkt! Har haft en del diskussioner med den hingsten i dörr öppningen huruvida vi skall gå ut eller inte. Hade man frågat Romero om hans åsikt är jag helt säker på att han hade svarat att hästskötaren på detta stället har extremt dåligt omdöme på huruvida det är nödvändigt för en värme älskande spanjor att gå ut eller ej!   Men idag blev det ett av herrens sällsynta "snöbad" i solen.

  Jag tror att det enda som grämde honom var att jag just såg på....

  Inte så illa trots allt!

  Huligan gänget bestående av Gepetto,Micki och Lucifer lekte som små barn i snön....länge! Det var rejält trötta unghästar som kom in i eftermiddags!

En oväntad gäst kom på besök och stannade hos oss ca 1 timme. Vet inte riktigt varför,kanske på jakt efter mat,hästarnas rundbalar kan kanske vara frestande?

Det måste vara ett hårt liv för rådjuren nu på vintern,både kallt och massor med snö. Jag är full av beundran att dom klarar sig överhuvudtaget!

Ikväll så reste Budda till sitt nya hem,alltid vemodigt när mina skyddslingar lämnar mig,men jag är övertygad om att det kommer att gå bra för honom! Lycka till Budda och Trond!

Hela helgen har det snöat och blåst,inget vidare i mina ögon. Det har VERKLIGEN blivit vinter och det är inte ens december....Men med min nya inspiration så tog jag med mig Leal ner på en snöfylld ridbana igår och fick ett väldigt bra ridpass! Det måste vara sviterna från Portugal som sitter i...jag till och med glömde att det var en mindre snöstorm runt mig! Leal däremot blev rejält trött av att jobba på i snön,det blir ganska så tunga arbetspass. Måste få ridbanan röjt från snö så fort det har slutat att pytsa ner från himlen.

Idag har det varit lite lastnings träning på programmet. I början på nästa vecka är det 3 hästar som reser härifrån till sina nya ägare,och jag tänkte det kunde vara bra att upp datera dom lite. Ivan som lovat att hjälpa mig tyckte nog att jag blivit lite väl ambitös,en söndag förmiddag i snö oväder...och mamma vill hemskt gärna ut och lasta hästar! Ja,ja.....men nu gick då det väldigt bra,och snabbt! Budda lastade sig själv...och Otono o Ocaso kom ihåg att det serverades godbitar inne i "lådan" och följde gärna med in dom oxå! Ivan drog en suck av lättnad...!

En ny lite sport har jag oxå fått utveckla här,ganska så spännande sådan! Jag kallar den "smyga på grisen",och går ut på precis som det låter,att smyga sig på mina grisar,Piggan och Doris! Grisar har nämligen en helt förträfflig hörsel,helt outstanding faktist.....Hela saken ligger i att när mina damer skall få mat och vatten 2 gånger om dagen så måste jag forcera en grind:En grind som jag vill in genom och,(tyvärr) grisarna vill ut genom! När detta skall ske samtidigt blir det dåliga odds för mig,eftersom grisarna väger var för sig dubbelt så mycket som jag! Därav dessa försök att smyga fram till grinden,tatt mig in genom den INNAN grisarna hör mig. Än så länge så misslyckas jag säkerligen 8 gånger av 10....,men vem vet,jag kanske blir som en ljudlös indian om jag bara tränar! Spännande är det iallafall!

I går kväll när jag skulle ta in dom sista 4 hästarna hade det verkligen blivit mörkt...,och kallt....,och jag var trött. Eftersom det är en liten bit att gå och dessutom i mot backe så bestämde jag mig för att ta med mig alla på en gång,inte så smart just denna kvällen visade det sig! Gänget jag skulle ha med mig var 1-års pojkarna. I vanliga fall brukar jag och Klara gå med dom två och två,och det är i normalt helt utan någon dramatik. Nåväl,jag fick ordnat in dom på ett led alla 4 efter mig och så började vi vandringen i mörkret.Dom första 20 meterna gick helt lugnt men sen var det tvärstopp! 4 unghästar stod som fastvuxna och spanade ut i mörkret,där det från ingenstans dyker upp en lös hund som jag aldrig sett förr. Hunden blev tydligen lite glad över att ha funnit sig några nya lekkamrater i mörkret och börjar skällande att hoppa efter hästarnas svansar och bakben. Och jäklar vilken effekt det blev!! Alla pojkarna började en vild trav karusell med mig i mitten! Känslan var att jag hade minst 20 stycken grimskaft som försökte att linda in mig som en mumie,och hästar precis överallt! Det var faktist mindre trevligt,och vad gör man? Tja,det enda jag kom mig till att få sagt var nog några ojojoj och tänka att detta är inte bra! Som tur var så stannade dom uppspelta unghästarna trots allt runt mig...hade dom bestämt sig för att ge sig iväg så hade jag nog fått vara med om en åktur som jag gärna kunde varit utan,hängande fast i en massa grimskaft runt hela mig! PUH,farliga grejor det där!! Det var faktist min egna hund Humlan som räddade situationen genom att komma farande,ditlockad av skällandet från den andra hunden. Tydligvis var Humla en bättre lekkamrat och båda försvann i mörkret så att jag och pojkarna kunde trassla oss lösa och fortsätta vandringen mot stallet!. Puh,det gick bra det lilla äventyret,men jag fick mig en liten tankeställare! Men i och för sig så är det visst illa med 4 hästar när det börjar att strula,men faktist kan det vara nog så illa med 1 när det blir cirkus!

  Novato,en av pojkarna som var med i häst karusellen igår! För det mesta en väldigt "cool" 1,5 års hingst.

Idag har det varit väldigt kallt med -10 och en del vind och små snöing så jag har inte gjort mer än det absolut nödvändiga under dagen. Hoppas på lite bättre väder i helgen istället.

Måste säga att det var en härlig känsla att hoppa upp på Leal igen,ok det är toppskoj att rida hästar som kan massor,men det är nåt visst med den som man har ridit mest. Här och nu är det alltså Leal. Det var i mina ögon inga topp förhållanden,kallt som bara den,en hel del snö på ridbanan,och en hel del is på väg till den. HM,men det är väl bara till att försöka att vänja sig vid vinterförhållanden igen. Den där avvägningen om HUR mycket kläder man skall ha på sig..,tillräckligt lite för att man skall ha en chans att klara av att kravla sig upp i sadeln och tillräckligt mycket för att man inte skall frysa fast i sadeln när man väl kommit upp! Knepigt det där! I dag var det definitivt för lite...känsel försvann både från fingrar och tår,men Leal gjorde sitt bästa för att jag skulle hålla ångan uppe! Pigg och glad som sjutton! Härligt! Min dröm hade varit att ta med honom till rid centret i Portugal,tränat där under vintern,och kommit tillbaka hit när snön smält! Man kan ju få lov att drömma....!

Idag har varit en liten sorglig dag...Klara,min allt i allo har rest tillbaka till Sverige för att tillbringa vintern där,och med en gång blev det ganska så mycket att göra här!Allt tog liksom dubbelt så lång tid...men det är bara till att vänja sig.

En ny liten figur har flyttat hit,Patrik,en alldeles egen lite kavaljer till mitt bä gäng. Han verkar vara en trevlig typ som tar sitt jobb (att betäcka) på största allvar! Det bådar gott för kommande lamnings säsong!

  Lite gamla bilder på Leal och mig när vi kämpar på med dressyrens förunderliga värld. Det kan ibland vara såååå lätt,och ibland fullkomligt omöjligt! Märkligt egentligen!

Men kul är det!

  Jag hoppas att jag är tapper nog till att hålla igång denna vintern,känner mig iallafall väldigt full av inspiration just nu! Hoppas den inte dör med kylan!

Ja,så var man då hemma igen efter en fantasisk rid vecka i Portugal. Lite sliten måste jag erkänna,men det där med att resa kan faktist vara lite jobbigt,och det tar några dagar innan man är ifatt sig själv igen. Allt hade bara gått fin fint här hemma under tiden jag och Klara var iväg. Lilla Olivia fortsatte att pigga till sig och mår nu som en liten prinsessa igen. Enda missödet här var att mina grisar Piggan och Doris hade lekt lite väl vilt med sin vattenkopp..,fått loss vattenslangen och därmed ordnat en rejäl swimmingpool till sig själva.....jag tror inte att dom tog så illa upp som Ivan gjorde...,det var han som fick ta hand om allt vattnet sen. Lite mutter där om några "förbaskade" grisar..!

Tiden i Portugal var som sagt väldigt givande men jobbig! På 6 dagar red vi 17 (!) dressyr lektioner,i princip privatlektioner,med bara 2 personer per tränare,så det var väldigt intensivt! Inte många minuter man kunde man slappna av där inte..,men jäklar,jag tror nog att dessa fantastiska tränare kunnat göra bra ryttare av till och med min gamla mormor! Dom ger aldrig upp! Vilket engagemang! Och inte bara super tränare utan även väldigt bra hästar! Det ger resultat!

På denna veckan har jag fått byta om mellan 4 hästar,och alla har dom lärt mig något. Det är faktist som Heather(huvudtränaren där) säger,tränaren som står på backen kan bara förklara lite,det är hästen som visar dig när du gör rätt eller för den delen helt fel,det är hästen du skall lyssna på! Och att rida dessa välutbildade hästarna är inte alltid så lätt....det finns många "knappar" att trycka på....och många möjligheter att be om fel saker,göra motstridiga hjälper och så vidare....men när man väl gör rätt,ja då jäklar får man till saker man annars bara kan drömma om!

  Lilla söta Mavioso (en Lusitano hingst) fick mig nästan i gråt stadiet i början på veckan genom att nonchalera mig totalt...han tyckte att jag var en väldigt förvirrande ryttare...men efter att ha "skolat" mig en aning gjorde han en helt perfekt linje med galopp ombyten i vartannat steg på torsdagen! Då var jag stolt som en tupp!

  Venturoso (en lusitanohingst,här med Denis på ryggen),skolade mig i KONCENTRATION! Tänkte jag i en sekund på någonting annat när jag satt på honom så gjorde han omedelbart likadant! Hoppade och skuttade för allt! Men jäklar vad den hästen jobbade om man bara red, och det koncentrerat HELA tiden!

  Ucifor,min absoluta favorit fick jag tyvärr inte tagit hjälp av denna gången,han hade varit skadad och blev bara skrittad. Däremot fick jag god hjälp av både Valente och Trifolio,båda Lusitano hingstar dom oxå. Valente hjälpte mig med takt,takt och rytmen. Ingenting fungerar utan takt,takt och rytmen,allting fungerar med! Trifolio fick skolat mig med mjukhet,ALDRIG bli stark,ALLTID mjukt!

Heather och Denis,mina coacher på backen fick oxå bankat in en hel del i min skalle,en dag så blir det kanske en god ryttare av mig med!

Ny tränings resa är planerad till i Mars,skam den som ger sig!

Inte sa latt att skriva pa en dator utan prickar...ser lite lustigt ut ar jag radd for,men med lite fantasi sa borde det ga att lasa...eller????

Iallafall sa ar forsta riddagen nu avklarad...och det kanns i kroppen! Jaklar,jag som trodde att jag var i god rid kondition....men det ar absolut annorlunda att rida effektivt for en stenhard tranare i 3x60 min jamfort med att trana unghastarna i 20 min pass...ojojoj!

Men oj sa nyttigt! Och oj sa manga fel man hinner att lagga sig till med....annu en gang sager jag ojojoj!

Men kul ar det! Tre bra Lusitano hastar har fatt hjalpa mig idag,alla hingstar,en av dom i Grand Prix niva! Valdigt skoj!

Nu var det tid for middag...en 4-ratters med gardens hemma gjorda vin...vilken avslutning pa dagen!

Jag far skicka en noggrannare rapport i morgon!

Nu står resväskorna färdig packade och färdiga,imorgon bitti så bär det av till en vecka i Portugal! Måste säga att det alltid är med blandade känslor jag lämnar hemmet! På ett vis så är det härligt att äntligen ta en liten "ferie",på ett annat vis lite jobbigt att lämna över ansvaret för alla djuren här till någon annan...fastän det är till mina väldigt duktiga ungdomar,med matilda i spetsen. Till min stora glädje så är lilla Olivia på klar bättringsväg,feberfri och med en växande aptit! Hon är nog frisk som en nötkärna när jag kommer hem igen!

Idag fick jag även säga farväl till Grålla,nästa helg så reser hon till sin nya ägare,jag hinner alltså inte komma hem och se henne igen. Fina Grålla fick sig en svans tvätt och lite extra pyssel idag..lite vemodigt,men hon kommer att få det helt topp hos Andrea,det är jag helt övertygad om!

Ska se om jag får lite inspiration att skicka någon rapport från tränings veckan på ridcentret i Portugal....det brukar vara ganska så tuffa ridpass där,3 lektioner om dan,och så en massa god mat! Jag glädjer mig!  

I morse höll jag att få hicka när jag kolla termometern,-14 grader,att det bara går an....Humla fick inviga sitt nya vintertäcke,hon är ungefär lika glad i kylan som jag....,vi hackar tänder tillsammans,jag och boxweilern i det sibiriska klimatet. När jag kom bak till lösdrifts hästarna så kom Atena direkt fram till mig,lite förvånad blev jag,hon brukar inte vara den första som gör så stor affär av att jag kommer inom och kikar till gänget. Men jag såg snabbt vad det var som bekymrade henne,juvret var lika stort som på en mjölk ko,sprängfyllt. Inget gott tecken alls! Olivia,hennes söta lilla dotter fann jag i ligghallen där hon stod och hängde med trötta ögon. Snabb koll med tempen visade 40 grader,och uppenbarligen hade hon inte ätit av sin mamma.  Inte direkt någon jättehit,jag gillar inte alls när dom små blir sjuka! Veterinär fick tillkallas och dunderkur med antibiotika utdelas,och både Olivia och Atena är installerade på box. Hoppas att hon blir snabbt bättre...tidigt på söndag morgon reser ju jag och Klara till Portugal,känns inget vidare om vi har sjuka hästar hemma. I och för sig är matilda väldigt duktig på att ta hand om det medan jag är borta...men det är väl där ett litet kontroll behov kryper fram hos mig...jag vill gärna se med EGNA ögon hur det står till! SUCK! Det enda skojiga i denna historian tycker jag då var att Atena faktist kom och sa till att allt inte stod rätt till! Det glädjer mig,dom är inte dumma dom där djuren!

  Olivia och Atena i somras. Olivia är graciös som en liten älva!

Dagens happening igår var flytten av mina grisar i snön! Grisar är i mina ögon fantastiska djur,och för det mesta ganska så samarbetsvilliga,MEN, när en gris inte vill något,då är den inte så lätt att övertala! Och igår ville INTE mina grisar gå dit jag hade tänkt,INTE alls! Jag och Klara provade olika taktiker,skrattade så att vi låg dubbelvikta,halkade rundor i snö driver,och grisarna var överallt utom där dom skulle vara! Till slut fick vi ge upp och vänta till det kom hem fler folk som kunde hjälpa till. Men nu är grisarna installerade i sitt nya vinterhem,där har dom det helt topp,hur mycket snö och kallt den än blir! Skönt!