I skrivande stund har det snöat i 3 dygn i sträck,det bara pyttsar ner från himlen och jag har liksom fått nog! Alla elstaket som jag med stor möda och besvär skottade rena från snö är försvunna igen. Och jag vet att till 100 % säkerhet att hingstarna och små huliganerna smäller trådarna om det inte är ström som går fram. Och då kommer nästa inte favorit arbete,att laga staketet. Och varje år så säger jag att detta är sista vintern som det skall vara ett sånt system...men nu är jag väldigt bestämd,detta ÄR sista vintern som jag gräver efter staket!

En ny häst har varit på ridlistan denna veckan,Leon. Det är tänkt att han skall provridas till helgen och jag vill gärna ha suttit några gånger själv på honom först eftersom han inte är riden alls sen i början på November. Lilla hästen har nog tyckt att mitt val av väder verkar lite märkligt när jag gett mig ut i snö ovädret med honom. Men han är av en positiv och förlåtande natur och har snällt plumsat rundor i snön med mig på ryggen.

Imorgon är det jobb med bä djuren som gäller. Dags för ultraljud av dom blivande mammorna för att kolla hur många lamm som tänker anlända till våren. Lustigt nog så tackade jag nej denna gången,tänkte att det var väldigt mycket jobb för ett osäkert resultat. Men nu har jag istället blivit "inhyrd" som assistent till Petter (min mentor när det gäller bä djur) och skall ultraljudas hans istället. Jag tyckte att det var mycket jobb med mina 30,Petter har ca 150 (!) så jag tror nog att dan går åt till det! Men skall det ändå snöa så.....

  Mycket snö har vi...och mer kommer från himlen,suck!

Behagligare temperaturer idag och jag kände mig "back in buisness". Sadlade och red Leal tidigt i förmiddags,ett rejält jobb på ridbanan var precis vad den herren behövde. Han är så full med energi nu att det knappt inte är sant och man får rida honom med en hel del "fingertopps känsla". Håller man tillbaka för mycket av energin så går han bara i luften istället men samtidigt så får han INTE lov att bara rusa runt den första kvarten utan att lyssna.

Lucifer var nästa häst på listan och när vi lämnade gården så var det ganska så rörigt,lastbilar skulle flyttas,en gigantisk skogmaskin stod och brummade men Lucifer lyfte inte ett ögonbryn,det skall en del till för att imponera på honom. Pigg som bara sjutton nere på ridbanan,han påminner mig en hel del om ett lokomotiv som bara ångar på...med ett halvtaskigt broms system! Så vi tränade halvhalter,halvhalter och så lite halvhalter. Lyssna och vänta..,lyssna och vänta. Det gick väldigt bra i slutet iallafall...Nöjda skrittade vi upp backen mot vår gårdsplan när Lucifer bokstavligt talat sätter sig på rumpan av förskräckelse (ja,bakdelen bara försvann under mig!). Ett gigantiskt grönt monster har invaderat vår gård. Stackars Lucifer som i vanliga fall ser sig själv som universums härskare hade mött sin överman! Det skall sägas att han väldigt modig som inte vände 180 grader och flydde,men han blev sittande,som en staty med bultande hjärta! Det var inte mycket annat att göra än att kliva av och så stod vi där,ganska länge,och bara förfasade oss. Till slut bestämde sig Lucifer för att ta en närmare kik på det här,men detta smygandens bakom min rygg.-Gå du först,sa han lite diskret,så kommer jag efter...och anfaller det så tar du hand om den. Vi kikade på monstret,men ett säkerhets avstånd på 2 meter,det var Lucifer noga med att hålla...Stackars lilla hästen! Det är aldrig skoj att möta sin överman! Det gröna monstret var förresten den största av Mortens skogmaskiner,parkerad mitt på gårdsplan och överdragen med 2 jättelika gröna presseningar som rörde sig i vinden. Varför presseningar? Inte en aning!

Lucifer,som till slut mötte sin överman! En häst jag är väldigt fascinerad av!

Efter busvädret med snö och vind i fredags så slog det om nu i helgen till strålande solsken...och SMÄLLKALLT! Jag som nästan fått en liten föraning om våren efter en ganska så lång mildväders period satte  morgon kaffet i halsen vid en blick på temometern. -24 i morse och -22 igår morse. Seriöst så tror jag inte att jag har en endaste liten droppe vikingablod i mina ådror....,jag är inte anpassad till dessa temperaturer! Igår provade jag att rida Leal,men höll på att frysa fingrarna av mig,det funkar bara inte för mig. Jag tror att både Leal och Lucifer är ganska så missbelåtna med att ha blivit tilldelad en sån frusen ryttare som mig. Joyita däremot drar säkert en lättnadens suck att tränings programmet är inställt så länge.

Idag har jag visat lite hästar för en kund,vilket i och för sig är en trevlig uppgift eftersom jag väldigt lätt blir stolt över "mina elever" här,men det skall sägas att det inte är helt lätt att visa fram det bästa av en häst i -17 grader,snö och is på backen och den inte är riden sen november....! Leon och Atena var det som var intressanta idag och jag tror nog att det uppstod tycke för Leon. "Han har så snälla ögon",sa mamman i familjen och det är helt sant! Och det kan varken kylan eller isen ta ifrån honom!

  Leon från i somras,på ett "något bättre underlag" och trevligare temperaturer!

Vädret idag är inte mycket att ropa hurra över,en mindre snöstorm mötte mig i dörren och dagens planer fick snabbt läggas om. Egentligen var det tänkt att rida Lucifer och Leal nu på förmiddagen,men det känns inte alls som en bra ide längre. Små pojkarna som släpps ut nu på morgonen gjorde mest desperata försök att vända om till stallet. Lilla orkan ville inte gå ut överhuvudtaget,stod länge i stall dörren och bara fnyste av förskräckelse. Inne dag i dag med andra ord! Och ett nytt besök hos kiropraktern för min del. En ond rygg kan vara svår att förstå sig på,sa min kära kiroprakter till mig i tisdags. Min är för mig helt obegriplig! Ena dagen kan jag rida tre hästar och mocka till 11 utan att känna av något. Nästa dag räcker det med att jag ska knyta sko snörena för att den skall gå i baklås totalt. SUCK!

En fundering jag har haft ett tag här är att vissa hästar är betydligt mer populära än andra,ja inom hästvärlden då. Varför har jag inte lyckats att räkna ut än.....Igår tog jag först in lilla Trollet i stallet,inga problem där inte. Flocken bara kikade till lite när jag promenerade iväg med henne. Nästa häst som skulle följa med mig var Nikita och då jäklar blev det liv i luckan. Minst 5 andra unghästar skulle tvunget följa med och det blev kaos vid grinden. Natascha var så upprörd att hon till slut trotsade alla regler och kastade sig igenom trådarna bara för att få hänga med Nikita! Det är långt ifrån första gången jag lagt märke till det,vissa individer här är bara "väldigt populära" och när dom skall lämna flocken blir deras kamrater stökiga och bekymrade. Det är hästar i alla olika åldrar,en del är ser man mer ensamma eller med en bästis,andra har ett helt harem av kamrater runt sig jämt. Lite intressant tycker jag som studerar vidare!

  Nikita,en väldigt populär liten 2årig fröken. Fråga mig inte varför!

Idag har jag haft lite välkommen ridhjälp,Tilda var det som ställde upp. Joyita var den utvalda och dom två verkar till att trivas bra ihop. Just denna veckan är det helt topp för mig med lite extra hjälp eftersom ryggen har bestämt sig för att krångla igen. Min kära kiroprakter är lösningen på det problemet och det har varit besök där både måndag och tisdag för mig. Alltså så är jag fullt nöjd med att bara ha Lucifer och Leal att jobba med.

Idag hade jag med Leon in i stallet för lite allmänt pyssel och jag gjorde faktiskt stora ögon,jäklar vad den hästen växer nu! Leon har alltid varit en ganska så liten hispano arab och med bombsäker blick meddelade jag världen att "det blir en D-ponny". I somras drog han iväg och började växa och blev precis 150 cm. Idag mätte jag honom till 154,5cm plus att han har grovnat rejält. Där fick jag så att jag teg! Till sommaren fyller han 4 år och är en fantastiskt trevlig kille. Typen som man kan släppa en bomb brevid och han bara kikar lite....stencool! Skall bli väldigt skoj att sätta igång i jobb igen,nu börjar det att bli "en riktig häst",men det får vänta tills det blir mer vår.

Här på gården har vi ju 11 stycken höns,som så här vinterstid kan driva mig till halvt vansinne eftersom dom envisas med att vara runt benen på både mig och hästarna. På sommaren märker man inte så mycket av dom,då är dom mer jämt fördelade över hela gården,men vinterstid så är dom lika glada i stallet som jag. Eftersom dom ser på mig som stora "mat tanten" så kommer gärna hela rallygänget flaxande när dom får syn på mig. Ganska så opraktiskt då jag väldigt ofta har en eller två hästar med mig. I morse kunde jag bara konstatera att Novato och Nino numera är "helt hönssäkra" efter att hela skocken med 11 hönor mötte oss i stallgången och flaxade runt deras ben. Skönt att veta det iallafall!

  Tilda i full fart med att få på sadel och träns på Joyita inför dagens ridpass..

  Färdiga för en vinter tur i snön. På tal om snö så har dom lovat ganska så mycket nysnö dom närmsta dagarna. Fortfarande vinter....

Fortfarande mildvädret på min sida och det blev en full arbetsdag igår. Dock tänkte jag att idag som det är söndag så skall tempot dras ner en aning,ingen ridning idag var planen. Lela däremot verkade till att vara av en helt annan åsikt och gnäggade flera gånger när han fick syn på mig. Ok då,tänkte jag,en liten skön avkopplande skritt tur,det kan ju ingå trots att det är söndag. På med sadel och utstyr och upp på Leal,här skulle det kopplas av. Det visade sig att Leal var av en helt annan åsikt. Mitt ivriga vinter ridande har skapat en hingst full med muskler och energi och en synnerligen god kondition. Redan efter 50 meter frågade Leal lite diskret,"skall vi trava???" och innan jag hann svara nej,så travade vi. Tillbaka till skritt och nästa fråga kom som ett brev på posten,"skall vi galoppera???" och innan jag hann säga nej var Leal igång. Tillbaka till skritt,och i den andan jobbade vi oss framåt,förutom då att hingsten blev allt otåligare och frustrerad för varje gång jag bromsade och till slut var det bara en massa dansande runt. All energin började mer och mer att gå i luften när den inte fick användas framåt. Ganska så slitsamt för denna ryttaren som egentligen bara ville skritta en tur. Jag gav mig och ändrade rutten till en lång skogstur med långa trav och galopp pass. Leal var väldigt förnöjd med hela arrangemanget!

  Tokstollen till Leal som verkligen är på gång och i en helt utmärkt kondition!

  Och vi trivs dom allra flesta dagar helt utmärkt tillsammans,dock skar sig våra intressen en aning idag.

Igår kväll hände det något märkligt när mina grisar skulle få mat...det var ganska så mörkt och deras pellets hade hakat upp sig i foder automaten. En ganska så enkel åtgärd att få fixat det,bara att stoppa ner handen och rota runt,det har jag gjort många gånger. Fast denna gången så var det något som stack mig i fingret,inte så illa men det kändes. En halv timme senare var det stackars fingret dubbelt så stort och illrött...efter en timme var storleken tredubbel och påminde mest av allt om en stor falukorv. Familjen blev intresserad och alla hade sina teorier om vad som hade skett. En giftspindel var Antons bergsäkra teori....en råtta,sa Morten med kännar min och jag med en ganska livlig fantasi började tro på skorpion. I morse när jag vaknade hade fingret helt och hållet bytat färg,den lilla stackaren var blåsvart!!! Jaha,sa Anton nu trillar den säkert av,det gör det jämt av spindlars gift! Jag förfasade mig och har noggrannt studerat fingret hela dagen i jakt på tecken att det är på väg av....,men än så länge sitter det kvar! Lite läskigt faktist!

Med tanke på att jag kanske har ett finger som är på väg av så har jag tagit det lite med ro idag och bara ridit en häst. Det var knepigt nog att hålla tyglarna. Leal blev den som fick jobba och Matilda kom ner om ridbanan och tog lite foto. Han har blivit en ganska så mäktig häst,vår kära Leal,det kan jag se på fotona.

Igår var jag mer flitig och både Lucifer och Joyita fick jobba lite på ridbanan. Jag och Leal hade en fantastisk uteritt i strålande solsken. Nu håller jag tummarna att fingret stannar på sin plats,och har fått normal färg och storlek imorgon!

  Leal idag på ridbanan. Vad som är mest fantastiskt av allt är att det är den 3 februari och jag blev så varm att jackan åkte av!!!

Strålande sol ute och termometern har visat 0 grade,då är det nära till hands att vårkänslorna dyker upp! Riktigt härligt med andra ord! Jag kan bara tacka gudarna att min kära hovslagare var här just igår för det har då gett mig möjligheten att rida tre hästar i det fantastiska vädret....kan det bli bättre? Leal jobbar på som innan och är mest av allt et rent nöje att rida. Lucifer var mer än förnöjd med att få komma till ridbanan igen och dansade runt som en annan cirkus häst. när vi sedan mötte en stor timmerbil på vägen hem,ja då var dagen räddad var hans åsikt! Så mycket spänning på en och samma dag,då går det Lucifers väg här i livet! Vi passerade den stillastående jätte lastbilen (som tur var så stoppade chauffören,tack!) i passage och jag kan inte annat än att skratta åt den lilla hästen!

Joyita däremot tyckte kanske inte att min ide om att hon skulle bli ridhäst igen inte var helt lysande...ganska så jobbigt egentligen. Jag förstår henne...många extra kilon,det tar imot! JAg försökte förklara för henne att det är många fler damer än hon som har det på detta viset....ätit för mycket under hela julen....rört sig minimalt...och då är det inte så skoj att börja träna igen! Stackaren flåsade som en ångvält redan efter ett par varv i trav.....jaja,det kan bara bli bättre peppade jag henne!

Lilla orkanen har fått träna på strömstaket idag...inte så skoj för honom,men betydligt mer praktiskt för mig! Lite ledsen blev han nog när han kom att elrep gör ont...men samtidigt så har han blivit ganska så god vän med Nexico och kommit igång att leka med honom. Lilla Orkan har inte haft någon lekkamrat där han bodde innan,men han har snabbt fattat hur skoj det är att busa rundor...och idag under kontrollerade former!

  Orkanen med sin nya bästis Nexico,den första riktiga lekkamraten han haft!

Han är ganska så söt,det lilla ovädret!

  Med samma lite speciella färg som sin mamma