Det är vad det är just nu...mörkt...i ordets rätta bemärkelse! Väldigt mörkt på morgonen,halvmörkt under dagen och återigen väldigt mörkt på eftermiddag och kväll! Betydligt värre än vad det har varit något år innan som jag har bott på dessa breddgrader. Snö som lyser upp,det är det vi saknar! Egentligen tycker jag inget vidare om snö,förutom på julkort,men jag måste erkänna att nu saknar jag den! Vi behöver något som gör tillvaron en aning ljusare! Jag tror inte att jag är ensam om tycka det här på gården....alla djuren verkar till att ha gått in i någon form av halv dvala! Ingenstans ser man att det är någon som leker,hoppar och skuttar. Hagen där 1-års grabbarna befinner sig brukar annars vara ett säkert kort för hopp och sprätt...men inte! Gänget äter....och står och hänger. Lösdrifts flocken verkar till att leva sitt liv i slow motion och enda gången man ser hingstarna vakna till lite är när det är dags att komma in på eftermiddagen! Till och med Humlan (!!!) som är den som ALDRIG tappar sitt goda humör är hängig och halv deppig! Frågan "var är bollen" brukar i normala fall få Humlan till att studsa iväg i glädjehopp för att leta upp sin boll,nu skall det lekas! Men idag när jag frågade henne så stod hon som en staty och bara glodde på mig med minen "inte vet jag,vill du leka med den matte så får du leta upp den själv". Deppigt värre! 

Några jobb med hästarna,förutom att pyssla med dom i stallet blir inte heller gjort. Joyita,Leal och Geppeto är alla 3 utrustade med vinterskor (snösula och broddar) för att kunna hållas igång i arbete men vad hjälper det när marken är stenhård och knagglig? Ridbanan är inte ens skritt vänlig......det är bara till att vänta på snö underlag!

Till råga på allt så är jag fortfarande förkyld,hur nu det är möjligt? Alla andra har piggat till sig igen. Bäorna slutade att hosta,unghästarna slutade att snora men jag,jag är kvar på ruta ett. Jäkla tröttsamt! Nu krävs det snart en förändring.....jag hoppas på snö jag....fastän jag egentligen inte tycker om den!