Både igår och idag har jag varit effektiviteten själv. Fått massor gjort och ridit så att ridbyxorna har glödit. Känns väldigt bra med så mycket gjort men ibland går det lite väl fort i svängarna! När man slutar att tänka och börjar att slarva tillsammans med unghästar,då är det FY,FY! Jag vet ju det så väl och bra är det väl att man får sig en tankeställare och landar med båda fötterna på vår moder jord igen. Igår tillsammans med sista hästen fick jag smäll på fingrarna! Micki var sist ut på ridlistan och jag hade fått upp ångan rejält...allt gick ju som på räls. Små joggade ner på ridbanan tillsammans med den unga hingsten som kikade en aning frågande på mig....tanten verkade till att bråttom! Fick ställt upp honom brevid min Ikea pall som jag använder mig av när jag klättrar upp på hästarna och svingar mig upp i sadlen. Konstaterar att jag glömt att dra ner stigbyglen på andra sidan. Micki är överlag snäll men ganska så sensitiv över vad man sysslar med uppe på hans rygg och han tycker att du skall sitta någorlunda stilla och definitivt i balans där uppe. Nåväl,effektiva lilla jag bryr mig inte om att hoppa av igen för att fixa stigbyglen,utan gör det med ett litet äpplekäckt sving uppe på unghingstens rygg. Micki blev förvånad och tog ett litet skutt åt vänster för att landa med ena bakbenet i min Ikea pall.....som väldigt olämpligt fastnar runt hans ben! Naturligtvis tar han ett jätteskutt för att göra sig av med det läskiga runt benet och jag hamnar i obalans där jag sitter och fifflar med stigbyglen. Både en pall runt benet och tanten på sne blev liiiite mycket för hingsten som skrämt skuttar iväg medan jag svär långa eder åt min egen dumhet! Nu slutade det hela lyckligt då pallen lossnade,jag kom tillbaka i rätt position i sadlen och Micki lyssnade på bromsen. Men så jäkla onödigt!! Ja,ja.......fy,fy på mig...INTE sluta att tänka!

Annars har överlag hästarna jobbat bra och den enda jag har morrat åt är väl egentligen min gamla kämpe Leal. Han är en arbetsmyra och älskar att vara duktig! Gör mer än gärna de jag ber om och allra helst det han tycker är enkelt och är bra på. När det däremot kommer till övningar som han tycker är svåra eller tunga då har han kommit på ett mycket smart sätt att få stopp på det hela! Just när jag ber om "det besvärliga",då i samma sekund får han syn på grannens hästar som går på bete runt ridbanan. Helt tillfälldigvis så har han inte riktigt tid med mig och mina besvärliga saker utan måste istället gå och kika på de andra hästarna. Ber jag då om något av hans paradnummer så har jag hans fulla uppmärksamhet igen! Den luringen! Smart är han! Och sur blev jag idag! Skrutt häst!

Leal,en gammal bild men den enda som fanns på denna datorn! Måste även få med en bild på Isa,min "lilla" bäa som traskar runt här på gården tillsammans med hundarna! Trappan är hennes favorit vilo plats!